Blixtar & Dunder
Jösses Amalia vad en dag kan bjuda på! förmiddagen gick som smör, flöt på bra hos P och ridningen gick också bra! :-) Han är så duktig! På jobbet gick det undan, jag fixa iordningen lite på lagret idag, upp och ner på steg och mycket lyft över huvudet, var att lite ansträngande;-) Sedan cykla jag till Hemmakväll och köpte godis!! :-) Ringer Linda på vägen hem.. Hon och Charlie ska åka ut till Havredals naturreservat och gå, och undrar om jag vill följa med. Givetvis vill ja det, det är så himla mysigt där ute (åtminstone i vanliga fall) Men ack så vi misstog oss idag!
Vi tar allt från början....
Vi parkerar bilen och lägger spår till Charlie som han ska söka efter när vi gått klart promenaden. Sedan hämtar vi Charlie i bilen och börjar vandra, allt är grönt, fint, härligt och lugnt! Vi bara njuter av naturen
Linda och Charlie i fina skogen! Charlie färdas säkert!
Vi går i godan ro, pratar om hur skönt det är, även om det småduggar lite, det är ju bara mysigt! Å jag tycker att de är så gött att slippa bry sig om att man blir lite blöt! Vi skulle nog aldrig ha sagt så för ungefär en minut senare tilltar regnet rejält och vi hör åskan! Jaja vi bara skrattar, lite regn har väl ingen dött av liksom! HAHA eller hur, rätt va det är bara Blixtrar det till och det SMÄLLER som v´bara tusan. Nu är den nära och mycket riktigt, nästan blixt slår ner precis framför oss!!!!!! Alla vi 3 bara tvärnitar! Jag och Linda ser på varandra,och säger: Vad fan ska vi göra?! Vi är livrädda båda två och är fasen nära att börja grina, vi velar lite men sedan inser vi att det bara är att kutta!!!!! Å fasen vilka långa kilometer! vet inte hur många gånger jag flåsade till Linda om att "är vi inte framme snart?" "Är det långt kvar?" Efter ett tag kommer Linda på att jag är nyopererad och springer på foten iförd toffla! Den får inte bli blöt ju skriker Linda! Nej jag vet skriker jag tillbaka, jag borde ha en påse på den! Linda är inte sen, utan drar upp en bajspåse ur fickan! Allt funkar i nöd!
Väl framme vid bilen, skrämmer Linda fasen halvt ihjäl mej! Hon hittar inte bilnyckel...... Nej det är inte sant!
Som tur var hittar hon den tillslut, dock hade vi ändå glömt låsa bilen... haha!
Väl inne i bilen släpper allt och vi bara börjar skratta! Hela resan hem är bara fylld av skratt och blöta trosor, rinnande mascara och genomsura skor! Vi inser att vi skapat ett MINNE FÖR LIVET! Helt klart :-)
Jag fick skjuts hem, så fick jag plåstra om foten och tvätta den rejält samt ta en varm dusch och blåsa håret, helt genomfrusen av hagel och spöregn! Mina vita trosor var färgade blå av jeansen och i min lägenhet hänger nu genomblöta kläder på tork!
Kameran min lagom immig av svett och regn!
BEFORE AFTER
'
Min fossing
Nu är jag precis hemkommen från Linda & Daniel vi har käkat burgare och pommes från Feta-Greta det var vi verkligen värda efter vår nära döden upplevelse! Tack för idag gumman, vi har skapat minnen och förlängt livet! :-)
Läs Lindas verson av storyn Här
Natti natt allihopa, imorn är det upp med tuppen som gäller!
Sweet dreams!
Vi tar allt från början....
Vi parkerar bilen och lägger spår till Charlie som han ska söka efter när vi gått klart promenaden. Sedan hämtar vi Charlie i bilen och börjar vandra, allt är grönt, fint, härligt och lugnt! Vi bara njuter av naturen
Linda och Charlie i fina skogen! Charlie färdas säkert!
Vi går i godan ro, pratar om hur skönt det är, även om det småduggar lite, det är ju bara mysigt! Å jag tycker att de är så gött att slippa bry sig om att man blir lite blöt! Vi skulle nog aldrig ha sagt så för ungefär en minut senare tilltar regnet rejält och vi hör åskan! Jaja vi bara skrattar, lite regn har väl ingen dött av liksom! HAHA eller hur, rätt va det är bara Blixtrar det till och det SMÄLLER som v´bara tusan. Nu är den nära och mycket riktigt, nästan blixt slår ner precis framför oss!!!!!! Alla vi 3 bara tvärnitar! Jag och Linda ser på varandra,och säger: Vad fan ska vi göra?! Vi är livrädda båda två och är fasen nära att börja grina, vi velar lite men sedan inser vi att det bara är att kutta!!!!! Å fasen vilka långa kilometer! vet inte hur många gånger jag flåsade till Linda om att "är vi inte framme snart?" "Är det långt kvar?" Efter ett tag kommer Linda på att jag är nyopererad och springer på foten iförd toffla! Den får inte bli blöt ju skriker Linda! Nej jag vet skriker jag tillbaka, jag borde ha en påse på den! Linda är inte sen, utan drar upp en bajspåse ur fickan! Allt funkar i nöd!
Väl framme vid bilen, skrämmer Linda fasen halvt ihjäl mej! Hon hittar inte bilnyckel...... Nej det är inte sant!
Som tur var hittar hon den tillslut, dock hade vi ändå glömt låsa bilen... haha!
Väl inne i bilen släpper allt och vi bara börjar skratta! Hela resan hem är bara fylld av skratt och blöta trosor, rinnande mascara och genomsura skor! Vi inser att vi skapat ett MINNE FÖR LIVET! Helt klart :-)
Jag fick skjuts hem, så fick jag plåstra om foten och tvätta den rejält samt ta en varm dusch och blåsa håret, helt genomfrusen av hagel och spöregn! Mina vita trosor var färgade blå av jeansen och i min lägenhet hänger nu genomblöta kläder på tork!
Kameran min lagom immig av svett och regn!
BEFORE AFTER
'Min fossing
Nu är jag precis hemkommen från Linda & Daniel vi har käkat burgare och pommes från Feta-Greta det var vi verkligen värda efter vår nära döden upplevelse! Tack för idag gumman, vi har skapat minnen och förlängt livet! :-)
Läs Lindas verson av storyn Här
Natti natt allihopa, imorn är det upp med tuppen som gäller!
Sweet dreams!
01:01:00
Kommentarer